onsdag 1 juli 2015

Vi flyttar!

Nu byter Rosenknoppar - ett språkutvecklande arbetssätt, adress. Från och med idag kommer vår blogg att finnas på Pedagog Malmö. Vi får därför en ny adress. Följ bara denna länk!

Välkomna att följa oss där!

Hälsningar från - Anna och Katharina och alla Rosenknoppar

Under en tid kommer vi att publicera både här och på Pedagog Malmö. Alltså kan den som vill fortsätta läsa här ett tag till.

tisdag 27 januari 2015

Roterande fröknar 2

I onsdags hade det blivit dags att byta grupper i Året-temat. Eller byta fröknar, rättare sagt.

DSC_7590
Gruppen som skulle starta med månaderna samlades på golvet. Vi läste upp målet för lektionerna och pratade lite om månader. Flera visste i vilken månad de fyller år. Vi lärde oss en sång om månaderna. När vi sjungit några gånger satt sången fint.

Vi tränade på att säga månaderna, flera gånger tillsammans.

DSC_7592
Efter detta var vi redo för lite eget arbete. Vi klippte ut månaderna och klistrade dem i rätt ordning.

DSC_7595
I denna övning tränade vi på att läsa och på att säga månaderna i rätt ordning.

DSC_7594
Vi tränade också på att skapa struktur i arbetet. Det var lite klurigt att hålla ordning på alla månaderna.

DSC_7593
En månad i taget…

DSC_7591
… i tur och ordning.

DSC_7596
Ny dag, ny lektion. Målet för lektionen var detsamma, med ett tillägg. Nu skulle vi lära oss att säga i vilken månad vi fyller år.

Vi startade med att sjunga månadssången. Härliga toner! Vi lekte en lek som tränade månadernas namn. Efter tio minuter hade alla sagt och sjungit månadernas namn flera gånger.

DSC_7598
Vi började arbeta med födelsedagsmånaderna. Några visste när de fyller år och resten tog vi reda på. Alla fick säga ”Jag fyller år i …” och vi lyssnade på varandra.

DSC_7594
Dags för dokumentation i ”Min bok”. En modellmening på tavlan samt en lista över månaderna gav alla en möjlighet att lyckas.

DSC_7590
”Jag fyller år i ____.”

DSC_7593
Mysigt att jobba bredvid min kompis!

DSC_7592
Fin illustration som passar till texten.

DSC_7595
Glad på min födelsedag.

DSC_7591
Färgläggning behöver vi träna mycket på.
DSC_7596
Passet avslutades med att vi läste målmolnet igen. Vad var det vi skulle träna idag? Sista insatsen före lunch var att säga ”Jag fyller år i…”

måndag 19 januari 2015

Borsta, borsta tänderna

Idag fick vi besök av tandsköterskan Randa. Det är ett samarbete mellan Folktandvården och Rosengårdsskolan. Målet är att alla barn (och föräldrar) ska lära sig mer om hur man sköter sina tänder. Detta ska i sin tur ge friskare tänder hos våra barn.

Vi fick fina tandborstar och borstade tänderna tillsammans.

Randa visade precis hur vi skulle borsta. Det är viktigt att man borstar varje morgon och varje kväll. Alltså två gånger om dagen. Alla dagar.



Det var roligt att borsta tillsammans!

Tänderna blev så rena och fina.

Jättebra tandkräm fick vi också. Man ska använda tandkräm varje gång man borstar tänderna.

VIKTIGT!!!

Sedan fick vi skölja munnen med fluor. När man gör det blir tänderna riktigt starka.



Både barn och vuxna fick skölja.

När Randa hade gått skrev vi tillsammans en text om vad vi hade lärt oss.

Vi ritade och klistrade in vår gemensamma text i Min bok. Alla fick fortsätta att skriva och berätta om vad vi lärt oss.

"Man ska borsta tänderna. Om man inte borstar får man hål i tänderna."









söndag 18 januari 2015

Utvecklingssamtal

Någon flitig läsare kanske tycker att det varit lite lite aktivitet här på Rosenknoppar sedan terminsstarten. Vi kan tala om varför. Hos oss på Rosengårdsskolan startar terminen alltid med utvecklingssamtal. Först en hel dag med samtal och sedan börjar skolan och då är eftermiddagarna fyllda med utvecklingssamtal. Nu har vi träffat nästan alla familjer och arbetet i klasserna är redan i full gång.

I Lgr 11 står det att skolans mål är att varje elev ska ta ett personligt ansvar för sina studier och att eleven också ska uppleva att den egna kunskapsutvecklingen går framåt. Detta stämmer väl överens med Rosengårdsskolans lokala åtagandeplan. Ett av våra prioriterade mål är att skapa en god arbetsmiljö. Förutsättningarna för en god arbetsmiljö är bland annat att eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier. Det skapar meningsfullhet vilket i sin tur gynnar elevernas kunskapsutveckling. Vi la upp vårterminens utvecklingssamtal med detta i åtanke.

"Välkomna till utvecklingssamtal! Nu ska vi titta i din mapp."

När vi träffades på samtal i augusti fick alla elever berätta om sina förväntningar på att gå i ettan. 

Som start på detta samtal tittade vi på förväntningarna och pratade om hur det gått.


"Kommer du ihåg att du innan jullovet fick fundera kring hur du känner dig när vi räknar och läser och några andra saker?"

Som en förberedelse inför samtalen fick eleverna visa sin känsla genom att ringa in olika smileys. På samtalet utgick vi från dessa när vi pratade.

Målen från höstens arbete med taluppfattning låg framme.
  
Eleverna ledde samtalet framåt genom att visa sina kunskaper. Vilket av talkorten passar till bilden? (Kunna koppla ihop siffra och antal.)

"Vad heter talet?"

Efterhand kryssade vi i uppfyllda mål.

Mål: Kunna storleksordna talen 0-10.

Inga problem.

Vi har arbetat mycket med matematiska begrepp.
Mål: Kunna förklara udda och jämna tal.

Mål: Kunna dela upp talen på olika sätt.
Man kan dela fem i en grupp med tre och en grupp med två.

Detta är ett annat sätt att dela upp fem på.

Vi har även arbetat med beräkningar. Ytterligare ett begrepp: Addition.
Två plus två är...

... lika med fyra.

När vi räknar med subtraktion tar vi bort. 

Och så kryssade vi på målpappret. Detta gick ju galant. Stolta föräldrar fick en tydlig bild över sina barns utveckling och också av vad vi gör i skolan.

Sedan lämnade vi matematiken. Att läsa kan vara lite svårt. Tur att vi ska träna så mycket. På nästa samtal kanske munnen är lite gladare?

"Känner du igen någon bokstav?"
"Jag kan alla!"

Vi följde en liten matris över läsutvecklingen och fyllde i efterhand.

När vi berättat om bokstäverna och hur de låter gick vi vidare.

Kan du ljuda ihop några bokstäver till enkla ord?

Toppen!

... och så läste vi utan bildstöd.

Nästa steg är att kunna läsa en kort mening. 

Fylla i matrisen. Här blev det väldigt tydligt för både elev och förälder vilket nästa steg är. Då kunde vi också se vilket mål vi skulle sätta upp för arbetet framöver.

När man kan läsa meningar är nästa mål att kunna ta sig an böcker med lite mer text. 

Tillbaka till smileysarna. Hur känns det när jag tänker på skrivning?

Även här hade vi en liten matris. Vi tittade på nyskrivna texter och jämförde texterna med matrisen. I våra klasser finns elever i alla matrisens rutor. Någon vill gärna skriva av, någon annan provar att skriva själv och ytterligare någon skriver långa texter på egen hand.

När man är nybörjarskrivare är det skönt att skapa sin text tillsammans med en vuxen eller att skriva av en lapp med text som man formulerat själv och som en pedagog har skrivit ner.

När man har lärt sig att på egen hand skriva några bokstäver vill man prova att skriva om något som känns viktigt. Att ha en mottagare till sin text är viktigt och man vill gärna ha texten uppläst för sig.

Här har vi någon som kommit igång. Man kan urskilja många ord, t.ex. Vrese är ledsen, glad, leker, snäll, bästa kompis. Underbart att se!

Då hamnar man här i matrisen.

Här ser vi ett exempel på hur det kan se ut när man kan skriva en kort text. Stora och små bokstäver, mellanrum mellan orden och alla bokstäver på plats.

Det är lätt för mottagaren att uppfatta budskapet.

Det är viktigt att det känns bra med kompisarna. Annars kan det vara svårt att fokusera på det man ska på lektionerna. På utvecklingssamtalet gavs också utrymme att prata om detta viktiga.

På vår skola har vi valt att använda Skolverkets omdömesblankett till våra skriftliga omdömen. För att det skulle bli tydligt för föräldrarna vad vi bedömt, bifogade vi också en lista över de saker vi bedömt under terminen. 

Blanketten för den framåtsyftande planeringen kommer, även den, från Skolverket.

Elevens eget mål.

Pedagogens mål. 

Hur ska vi träna för att nå dit?

Genom att våra elever tagit en så aktiv roll i sitt utvecklingssamtal upplever vi att de fått syn på sin egen kunskapsutveckling. Att själv se utvecklingen är en förutsättning och ett första steg mot att ta ansvar för sina studier.

När alla samtal är klara fortsätter arbetet med de individuella målen. Håll utkik här på bloggen.